Bring Me The Horizon - "Insert lång jävla titel här"
Bring Me The Horizon - There Is A Hell Believe Me I've Seen It There Is A Heaven Let's keep It A Secret
Genre: Metalcore (antar jag)
Okej, skivan får direkt 3 minuspoäng för titeln. Det måste va i alla fall halvvägs till nåt slags rekord, riktigt dumt är det i vilket fall som helst.
Bring Me The Horizon har uppenbarligen på senare tid fått ganska stor uppmärksamhet får sin musik så jag hade lite förhoppningar även om jag på "gamla" dar börjat falla ifrån metalcore, deathcore, postcore, metalpostharddeathjultomtecore osv. Så lite blandade känslor för det här har jag nog.
Jag tänker inte gå in på några enskilda låtar som jag gjorde på förra rescensionen av ett enkelt skäl; det behövs inte. Detta är så metalpostharddeathjultomtecore man kan komma:
1.Texter som kan bytas ut mot "WHINE WHINE WHINE THE WORLD HATES ME OMG!!!". Är bara att titta på några av låttitlarna så förstår man; Crucify Me, Don't Go, It Never Ends. Fast dem är lite "edgy" ändå med en låt som heter Fuck som ganska givet är den mest hysteriska.
Just ja, låtarna kan va om Jesus med, att va kristna är rätt poppis inom genren.
2. Ren sång när det ska låta sentimentalt, ganska logiskt. Men att blanda ren sång med skrik är sällan bra, det krävs två sångare med OOOMPF! vilket BMtH's sångare saknar.
3. Break innan sista refrängen i 90 % av alla %&/%/& låtar som genren har att erbjuda.
Okej, jag lovade att inte gå in på enskilda låtar men jag måste nämna balladen Don't Go för den är rent ut sagt skrattretande. Den börjar med strängar för nu jävlar ska vi va sentimentala. Därefter följer skrik som det är meningen ska låta sorgset men det känns så grymt fejkat. Spritt över låten är en tjej som sjunger med och även om det inte är superskönsång så är det en lättnad gentemot den vanliga örlobotomin på skivan.
Så för att sammanfatta så är plattan inte helt värdelös, det är lite samma relation jag har till The Hives; så länge sångaren håller käften är det acceptabelt.
Gitarrerna är helt okej, trummorna är lita spastiska emellanåt men annars funkar det. Men tyvärr är sången i mitt tycke så dåligt att jag fick byta skiva halvvägs in innan jag kunde fortsätta och generellt sett är det inget bra betyg.
2/5 och då är jag väldigt generös
Genre: Metalcore (antar jag)
Okej, skivan får direkt 3 minuspoäng för titeln. Det måste va i alla fall halvvägs till nåt slags rekord, riktigt dumt är det i vilket fall som helst.
Bring Me The Horizon har uppenbarligen på senare tid fått ganska stor uppmärksamhet får sin musik så jag hade lite förhoppningar även om jag på "gamla" dar börjat falla ifrån metalcore, deathcore, postcore, metalpostharddeathjultomtecore osv. Så lite blandade känslor för det här har jag nog.
Jag tänker inte gå in på några enskilda låtar som jag gjorde på förra rescensionen av ett enkelt skäl; det behövs inte. Detta är så metalpostharddeathjultomtecore man kan komma:
1.Texter som kan bytas ut mot "WHINE WHINE WHINE THE WORLD HATES ME OMG!!!". Är bara att titta på några av låttitlarna så förstår man; Crucify Me, Don't Go, It Never Ends. Fast dem är lite "edgy" ändå med en låt som heter Fuck som ganska givet är den mest hysteriska.
Just ja, låtarna kan va om Jesus med, att va kristna är rätt poppis inom genren.
2. Ren sång när det ska låta sentimentalt, ganska logiskt. Men att blanda ren sång med skrik är sällan bra, det krävs två sångare med OOOMPF! vilket BMtH's sångare saknar.
3. Break innan sista refrängen i 90 % av alla %&/%/& låtar som genren har att erbjuda.
Okej, jag lovade att inte gå in på enskilda låtar men jag måste nämna balladen Don't Go för den är rent ut sagt skrattretande. Den börjar med strängar för nu jävlar ska vi va sentimentala. Därefter följer skrik som det är meningen ska låta sorgset men det känns så grymt fejkat. Spritt över låten är en tjej som sjunger med och även om det inte är superskönsång så är det en lättnad gentemot den vanliga örlobotomin på skivan.
Så för att sammanfatta så är plattan inte helt värdelös, det är lite samma relation jag har till The Hives; så länge sångaren håller käften är det acceptabelt.
Gitarrerna är helt okej, trummorna är lita spastiska emellanåt men annars funkar det. Men tyvärr är sången i mitt tycke så dåligt att jag fick byta skiva halvvägs in innan jag kunde fortsätta och generellt sett är det inget bra betyg.
2/5 och då är jag väldigt generös
Heathen Foray - Armored Bards
Heathen Foray - Armored Bards
Genre: Viking Metal
Är man någorlunda insatt i genren räcker det med att titta på namnet och skivomslaget så finns det 2 olika sätt det här kan låta på:
1. Antingen är det lite melodiskt á la Turisas/Týr
2. Eller så är det hårdare á la Ensiferum/Amon Amarth
Heathen Foray hamnar i den andra kategorin och det blir ungefär lika orginellt som en vit svettig socka i ett omklädningsrum. Nytänk är uppenbarligen denna genrens råttgift, hade varit intressant om det fanns något band som kunde vara lite nyskapande.
Hur som helst, Armored Bards börjar med passande nog Armored Bards, en låt om hur awesome dem är......suck....NEXT!
The Blight....Börjar med ett helt okej riff och en hyfsad vers innan sångaren väser iväg "WE ARE WOES (?), WE ARE DRAGONS!!!!!" Ughhhhhhh.....
Bifrost är nästa på listan och den är faktiskt på tyska, inte direkt chockerande, är det inte engelska är det tyska. Den är högst ointressant och därför inget kul att prata om.
Ascension är precis lika tradig.
Messenger Of God är dock en helt annan femma, denna är betydligt kvickare än de första låtarna och vansinnigt mkt bättre. Den är mer lik Amon Amarth än de tidigare låtarna vilket jag gillar. Riktigt svängiga verser och en helt okej refräng, helt klart höjdpunkten på plattan.
Tyvärr följer resten av skivan de första låtarna i standard och det blir aldrig riktigt lika bra igen, den enda låten som är värd att nämna är Hopfen And Malz. En två minuter kort adrenalinkick återigen på tyska med ren sång i refrängen, ingen fantastisk låt men den avviker från normen i alla fall.
Totalt sett kan jag inte säga att Armored Bards är en dålig platta, men man har hört det förr så är man såld på genren så kan man ju ta en titt annars är det bara att lyssna på Messenger Of God och ignorera resten av låtarna.
Betyg: 2/5
Rekommenderad låt: Messenger Of God
Genre: Viking Metal
Är man någorlunda insatt i genren räcker det med att titta på namnet och skivomslaget så finns det 2 olika sätt det här kan låta på:
1. Antingen är det lite melodiskt á la Turisas/Týr
2. Eller så är det hårdare á la Ensiferum/Amon Amarth
Heathen Foray hamnar i den andra kategorin och det blir ungefär lika orginellt som en vit svettig socka i ett omklädningsrum. Nytänk är uppenbarligen denna genrens råttgift, hade varit intressant om det fanns något band som kunde vara lite nyskapande.
Hur som helst, Armored Bards börjar med passande nog Armored Bards, en låt om hur awesome dem är......suck....NEXT!
The Blight....Börjar med ett helt okej riff och en hyfsad vers innan sångaren väser iväg "WE ARE WOES (?), WE ARE DRAGONS!!!!!" Ughhhhhhh.....
Bifrost är nästa på listan och den är faktiskt på tyska, inte direkt chockerande, är det inte engelska är det tyska. Den är högst ointressant och därför inget kul att prata om.
Ascension är precis lika tradig.
Messenger Of God är dock en helt annan femma, denna är betydligt kvickare än de första låtarna och vansinnigt mkt bättre. Den är mer lik Amon Amarth än de tidigare låtarna vilket jag gillar. Riktigt svängiga verser och en helt okej refräng, helt klart höjdpunkten på plattan.
Tyvärr följer resten av skivan de första låtarna i standard och det blir aldrig riktigt lika bra igen, den enda låten som är värd att nämna är Hopfen And Malz. En två minuter kort adrenalinkick återigen på tyska med ren sång i refrängen, ingen fantastisk låt men den avviker från normen i alla fall.
Totalt sett kan jag inte säga att Armored Bards är en dålig platta, men man har hört det förr så är man såld på genren så kan man ju ta en titt annars är det bara att lyssna på Messenger Of God och ignorera resten av låtarna.
Betyg: 2/5
Rekommenderad låt: Messenger Of God
